ÅSS STÖDCHATT - SÖNDAGAR & ONSDAGAR KL.20-21
Chatta PRIVAT med en av våra stödpersoner som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Alla är välkomna!


ÅSS MEDLEMSCHATT - ÖPPEN DYGNET RUNT - Rek.Mötestid kl. 19.00
För att använda Medlemschatten, så måste du vara medlem. Klicka in för att beställa lösenord.


 

Ordlista som förklarar

Ibland kan ord, diagnosbenämningar och uttryck i läkarsammanhang vara svåra att förstå. Här följer en kort ordlista på de vanligast förekommande som är viktiga att förklara närmare för att förebygga alla eventuella missförstånd och feltolkningar:

Antidepressiva läkemedel
Depression- och ångestdämpande mediciner som även benämns psykofarmaka. Har till uppgift att återställa den rubbade kemiska balansen av bland annat serotonin och noradrenalin i hjärnans signalsystem.

Biverkningar
Negativa effekter av en farmakologisk behandling, ofta övergående efter den så kallade insättningen. Exempel på vanliga biverkningar är muntorrhet, svettning, myrkrypningar, aptitstörning etc.

Depression
Varaktig nedstämdhet med minskad initiativförmåga, koncentrationssvårigheter, sömnrubbningar, abnorm trötthet, irritabilitet, dålig aptit och saknad livslust. 

Dopamin
En signalsubstans i hjärnan som bl a påverkar våra motoriska rörelser, aktivitet och psykiska funktioner.

DSM-IV
Diagnossystem med en uppräkning av olika symtom inom psykiatrin. Listan har nio punkter.

Dystymi
En lindrigare form av "egentlig" depression med en bestående diagnos av nedstämdhet i mer än två år sammanhängande. 

ECT - Electro Convulsive Treatment
Elbehandlingsmetod för psykiatriska sjukdomar. Sker under narkos och ger hjärnan en elektrisk stöt som utlöser ett epileptiskt anfall. Effektiv antidepressiv behandlingsform.

Kognitiv beteendeterapi - KBT
Psykoterapi, även kallad KBT, som syftar till att öka den drabbades förståelse för de föreliggande tankarna inför en ångestattack och lära sig kontrollera dem i specifika situationer.

Kronisk
Långvarigt tillstånd. Varaktighet längre än sex månader, ibland även tre månader.

Litium
Grundämne som inverkar dämpande på hjärnan hos i synnerhet manodepressiva patienter och förhindrar återfall av maniska perioder. 

Manisk
Exalterad med överdriven upprymdhet och inslag av aggressiva tendenser.

Manodepression
Sjukdom med periodiskt, cykliskt förlopp som pendlar mellan abnorm upprymdhet, rastlöshet och svår nedstämdhet och förtvivlan.

MAO-hämmare
En typ av antidepressiva läkemedel som ökar mängden serotonin, dopamin och noradrenalin.

Neuroleptika
Läkemedel som används vid behandling av psykoser med dämpande effekt på hjärnfunktionen.

Neuros
Äldre benämning på de psykiska sjukdomar som inte är psykoser. Numera använder man istället begreppen ångestsyndrom, tvångssyndrom/OCD resp. förstämningssyndrom/depressiva syndrom.

Noradrenalin
En signalsubstans i hjärnan som bl a reglerar hjärtaktivitet, sinnestämning och vakenhet.

Psykiater
Läkare med vetenskaplig specialitet inom psykiska sjukdomar eller beteenderubbningar såsom depression, ångestsyndrom, psykoser och psykosomatiska diagnoser.

Psykiatri 
Läran om de psykiska/själsliga sjukdomarna.

 

Psykolog
Beteendevetare (ej psykiater!) som bl. a kan tjänstgöra som psykoterapeut.

Psykologi
Läran om själen och vetenskapen om det psykiska systemet och dess olika processer.

Psykos
Kortare eller längre psykisk störning. Kännetecknas av isolering från omvärlden, personlighetsförändring och brister mellan känslo- och tankeliv.

Psykoanalys
Behandlingsmetod som bygger på Freuds och hans efterföljares (i viss mån omdiskuterade) teorier om att omedvetna konflikter ligger till grund för psykiska störningar. Behandlingen är ofta mycket långvarig och kostsam.

Recidiverande
Återkommande. Avser i första hand symptom.

Serotonin
En signalsubstans i hjärnan som bl a reglerar sömn, mättnad/hunger, sinnesstämning och upplevande av ångest och smärta.

SSRI - Selective Seretonin Reuptake Inhibitors 
Selektiva serotoninåterupptagshämmare. Den mest använda typen av antidepressiva läkemedel idag. Den höjer halten av serotonin i hjärnan och har effekt på panikångest, tvångssyndrom och social fobi, m.m.